Dagen D...
| ...börjar lida mot sitt slut. Jag har erkänt, bearbetat och kommit över min 27-års kris. Skönt att det gick så fort. Så jobbigt att behöva gå och gräma sig över något så banalt som sin ålder dag ut och dag in. Men nu är den tiden förbi och jag är en nöjd 27-åring from ...i kväll. Gott att A var här så jag fick lite sällskap till frukost en dag som denna. A, jag tackar dig! På eftermiddagen fick jag äran att mysa in mig med vänner i min lilla lägenhet för mat och firande. Det var så kul att ni ville komma hit och förgylla min dag, tack! Jag har hört rykten om att bloggen hittat ändå till jönne. Vad roligt. Tänker att något som sprider sig så lång skulle ju kunna bli hur stort som helst! Är dethär början på min författarkarriär tro? Nästa romanpris från SR till mig? Det är jag och JHK, DET är stort. "Någon annan" får skriva klart hans roman och jag får dela romanpriset. Ska vi säga så? Kanhända att man måste skriva en roman för att det ska lyckas, men hur svårt kan det vara? Bit av kaka. Sitter och slötittar på Titanic. Han är så fin den där Jack. Det är ju en fin man man vill ha. Och vart finns de? Går det för alla fina män som det gick för Jack? I så fall är kärleken en gigantisk paradox och lilla hjärtat blir krossat hur man än bär sig åt... Ajaj... Natti! /m -med rätt att va 27 |
Kommentarer
Trackback
