malinskan

Den frågan var det länge sedan jag ställde mig själv. Hela tonåren var ju ett enda långt ältande av ämnet utan att man riktigt förstod det själv och jag är glad att den tiden är förbi. Minns en gång när jag bodde i Australien och gick bibelskola och jag och två kompisar satt och grät i ett hörn över att vi plötsligt inte visste vilka vi var längre. Det var inte roligt det inte. Hm, året på den där skolan hade mycket bra med sig men visst ställdes det till en del i huvet mitt. Tex visste jag inte alltid vem jag var. Idag har frågan på sätt och vis aktualiserats på nytt. Inte lika dramatiskt som för sju år sen utan mer på ett nyfiket sätt. Har nämligen lånat hem glasögon från Synsam. Jag har haft mina älsklingar i kanske sju år snart och jag är så trött på dem. Hur som helst. Jag har lånat hem tre par. Ett par är bruna och jag valde dem för att de kändes "malin" på något sätt. Jag känner mig hemma och bekväm i dem, inget konstigt med dem och de står inte ut i mängden direkt. De passar mig, eller ska jag kanske säga, de passar in i mitt ansikte. När jag lät några kompisar tycka till om bågarna så sa en av dem direkt om mina "malin-bågar" - Boring! Hur ska man tolka det? Grejen är att jag håller med honom. De är inte roliga alls. Sorligt att jag kan identifiera mig så med dem. Jag tror att det förhåller sig så att jag, är kanske inte direkt tråkig som person men jag gillar när saker och ting är lite smidigt, inte göra någon stor affär av saker och ting, speciellt inte om det handlar om mig. GIllar att smälta in i mängden... Precis som de bruna plastbågarna gör i mitt ansikte. Så kan det kanske vara. Visa mig dina bågar så ska jag säga dig vem du är. Betyder det att jag nu har en chans att ta ett steg i en annan riktning? Om jag väljer bort de bruna plastbågarna till förmån för ett par andra som till en början känns helt malplacerade i mitt fejs, ändrar jag då till viss del min personlighet? Blir jag då lite mer frammåt och nytänkande? Det kan ju vara kul fast man vill ju helst inte tro att en sak som ett par bågar ska få hela ens personlighet i gungning.
Jag tror jag gör såhär. Jag tar de bågar som jag trivs bäst med om några dagar, ser glasögonprovningen som en läxa där jag fick lära känna mig själv lite mer och går vidare i livet strävandes mot att bli den person jag skulle vilja vara, oavsett glasögon.
Tack för ni lyssnade. /m