malinskan

Har funderat de sista dagarna på vad det är som driver mig att göra det jag gör och att jag hittills i livet har gjort det jag gjort. Och då syftar jag just nu på det jag jobbar med. Det finns ju mycket annat än jobb man kan ägna sig åt såklart.  När jag fick frågan för några veckor sedan så svara jag något med att jag gör det som jag tycker är roligt och som jag tycker att jag passar bäst till. Vill vara där jag kommer till min rätt och kan göra ett bra jobb. Men inget jobb är ju roligt hela tiden inte. Tror jag inte i alla fall. Inte när man är trött och stressad och inte får mat. (Mat är som ni vet ett ganska centralt område i mitt liv.) Och framför allt inte när man är rädd att göra fel och att ett par misstag kan få tråkiga konsekvenser för andra än mig själv. Och då kan jag bli anmäld och så blir det även väldigt tråkigt för mig. Sen tänkte jag att just den biten som kan vara jobbig kan ju även vara lite sporrande. Det finns saker att lära sig, utmaningar att ta sig an och rädslor att övervinna. Kanske kan man växa lite på kuppen. Ja så tänkte jag, en stund. Sen tänkte jag att nu ska här inte även detta område analyseras sönder. Skitsamma vad det är som driver mig. Jag har ju världens roligaste jobb! Tänk det hönni. Vad bra jag har det.