Men så att jorå, så att så är det, ho ho, jo vars, vet du, jo men så att, ho hopp...
Hopp hopp. Då var jag tillbaka i Stockholm igen. Men bara för en kort visit. Medans jag varit borta har mina 2 växjövänner varit här och bott och utfört den mest exemplariska städning som tänkas kan. På gränsen till pedanteri säger jag. Väldigt kul eftersom johan är just pedant. På bordet stod även lite te och mintcrisp och väntade på mig. Det är sånna små överraskningar som man blir så väldigt glad för. Blev också väldigt glad att de hade den goda smaken att lämna lite mjukost i kylen. Den satt fint till de 2 knäckebröd som min nattmåltid just utgjort. Mysigt att va tillbaka i den egna lilla lyan. Bussresan hit gick bra, för er som oroat över motsatsen. Två rikitiga tjöttjejer satt bakom mig och hade lååånga samtal i sina mobiler. Jag och killen jag satt bredvid växlade menande blickar för att få utlopp för vår irritation. Vi till och med muttrade en tacksamhetssuck till högre makter varje gång deras samtal bröts. Allt i riktig tråkvuxenstil och självklart sa vi inte något till tjejerna att de gärna fick dämpa sig lite. Nej så gör man ju bara inte. Hualigen, dagens ungdom, vad ska vi göra med dem? I morgon ska jag ut till Josses land! Gäller ju att ta det här med storstadsluften i mycket små doser. I morgon fm kommer jag nog behöva lite landetluft igen. /m - lantlollan |
Kommentarer
Trackback