onsdag
Jag undrar varför det är så svårt för mig att tänka positiva tankar på morgonen. Är jag en allmänt negativt lagd person? Alla mina mornar börjar (fram tills nu nyligen när vändpunkten kom) ju med negativa intryck och uttryck om hur ogärna jag vill gå upp. Det är ju tragiskt. Visst, jag kanske är en person som kan oroa mig lite i onödan. Men det är väl inte detsamma som att vara negativ? Jag vill inte vara en negativ person. Låt oss kalla det realistisk i stället. Men....jag kan ju knappas hävda att mina morrontankar kan kallas realistiska.... Hm... Ska krypa ner i min säng med två olästa nummer av allt i hemmet. Passar ju fint såhär i flyttider. /m |
Kommentarer
Trackback